Daniella Rosengrip

Igår var det ingen vanlig dag för det var Adrians födelsedag! Hela sex månader har han hunnit bli och nu är han förbaskat rolig för det mesta. Massa fniss och bebisspråk sysselsätter han sig med om dagarna. Daaa da och taaa daaaa skriker han när han väl yttrar sig och slår på det som finns tillgängligt. 

Nu när jag loggade in såg jag att statistiken har stigit rejält idag och det måste nog bero på går kvällens inlägg. Man gillar att gotta sig och vara nyfiken när det är något som händer eller har hänt. Helt naturligt och det är så vi männsikor fungerar, inga konstigheter! Hade det varit jag hade jag också klickat in mig några gånger extra. Tyvärr får ni inte veta mer men det jag kan säga är att det inte är så intressant som ni tror tyvärr, utan ganska obetydligt faktiskt. Hoppas det stillar nyfikenheten ;)

 

Så åter till denna dag och helg. Jag har spenderat dem här dagarna med familj och vänner. Vägrat datorn och vet inte riktigt vart dem här anti känslorna kommer ifrån men gissar på lathet. Det är så mycket enklare för att inte tala om snabbare att knäppa ett kort med mobilen och lägga upp på instagram. Älskar INSTAGRAM! (hemmahosdaniella heter jag om ni vill följa)! En svacka är det dock och snart vänder det säkert. 

 

I lördags var jag förbi Ikea med min bästa vän och handlade lite små skit som behövs hemma, totalt ointressant. Det intressanta är att under dagen märker jag att min plånbok är borta. Jag är bombsäker på att någon har snott den eftersom jag tryckte ner den långt ner i skötväskan efter att jag betalat på Ikea. Jag hade inga kontanter i den men palla spärra och beställa nya kort. Jag svärde åt alla möjliga etniciteter för mig själv och hatade världen för en stund tills min fina pojk fick mig på bättre humör. Iallafall till det roliga, tror ni inte att det ringer en kille som inte kan svenska till mig idag och säger att han har hittat min plånbok. Jag som var så säker på att jag inte hade tappat den och dessutom hade han hittat den vid mataffären och absolut inte i närheten utav Ikea. Han var polack också och blev glad när han insåg att jag var detsamma för då kunde vi helt plötsligt kommunicera med varann. Så imorgon hämtar jag min plånbok men jag har hunnit spärra bankomat kortet och körkortet. Hoppas körkortet går att spärra upp. Så kan det gå när man är en virrig morsa som stressar runt. Får nog tagga ner lite nu när det är fjärde gången jag tror att jag har tappat mitt körkort medan jag i själva verket har glömt det någonstans (läs i alla mataffärer typ). 

 

Nä nu ska jag krypa ner bredvid min minsta grabb medan den största ska ha datorn. Han har frågat mig tre gånger nu ifall jag är färdig snart. 

 

(ignorera mina skrynkliga lakan tack, någon har varit lat med manglingen)